söndag 20 februari 2011

Hägglund gör sitt jobb!


Socialminister Hägglund utmålas idag som det svenska snusets banerförare nummer ett i konflikt med olika myndigheter. Men Hägglunds inställning är i grunden helt okontroversiell. Han har nämligen en helt enig Riksdag bakom sig. Så allt annat än den inställning Hägglund intagit vore kontroversiell. Att Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och möjligen någon fri debattör inte har samma uppfattning som riksdagen handlar nog mer om att de har ett annat perspektiv.

Frågan som ställs är inte om man gillar snus utan om det är rimligt förbjuda en mindre harmfull vara när betydligt farligare produkter får cirkulera fritt. Vidare finns redan snus i flera europeiska länder men inte i den svenska formen. Det förbud som finns tillåter röktobak, tuggtobak och snus som tas via näsan men inte våt tobak som läggs under läppen. Det är svårt se rimligheten i detta.

Det EU ska bedöma i samband med revideringen av tobaksdirektivet, och det som Hägglund i regeringens namn har uttalat sig kring, är om det europeiska snusförbudet är proportionellt i förhållande till vad förbudet ska skydda och om förbudet är diskriminerande. I och med att ingen menar att det svenska snuset är i närheten av cigaretters farlighet är det rimligt att det europeiska snusförbudet hävs. Det har en enig Riksdags sagt flera gånger och det säger nu också Hägglund. Det är bra.

/Jan R Andersson


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8596733.ab

tisdag 15 februari 2011

Besök på tullen Arlanda inför efterlängtad lagändring

Under det senaste året har ett stort antal personer dött av olika så kallade nätdroger. Många har frågat sig varför ingenting har gjort. Men mycket har gjorts och nu sjösätter Sverige en i många meningar unik lag som ger tull, polis och andra myndigheter verktyg att på allvar ta upp kampen mot nätdroger. I veckan besökte därför delar av moderaternas social- och justitiekommittéer tullen på Arlanda.

Från den 1:a april kommer polis och tullmyndighet kommer nu att få möjlighet att tillvarata och förstöra droger om de kan antas komma att användas i missbrukssyfte, även om de ännu inte är klassade som narkotika. Enligt tullen på Arlanda är detta en efterlängtad reform som kommer att underlätta deras arbete.

Förhoppningsvis kommer den nya lagstiftningen även få till följd att marknaden, som hittills alltid hittat nya snarlika droger när en förbjudits, nu begränsas. Mer arbete för tullen med andra ord men effektivare arbete, är bilden som tullen ger oss.



Jan R Andersson
http://www.drugnews.nu/article.asp?id=6398

Grattis Nacka och Nackas seniorer

Idag prisar pensionärsförbundet SPF två kommuner för att de är Sveriges seniorvänligaste 2010. Det är min hemkommun Nacka samt östgötska Söderköping. Båda leds sedan länge av moderater. Här kan man alltså se de praktiska resultaten av den moderata politiken.

Det är valfrihet, kvalitet och närhet till medborgarna som lyfts fram. Uthållighet och konkreta utvecklingsprojekt för att förbättra omsorgen och vården är andra faktorer som lyfts fram.

Nacka känner jag självklart väl till och vet att det inte är mest pengar som är det avgörande. Jag tror i stället att det handlar om att ha tydliga mål, kontinuerlig uppföljning och tydligt kundfokus - då når man hög kvalitet. Ledarskapet ska man inte heller glömma bort. Det är ofta avgörande för medarbetarnas trivsel, vilket i sin tur påverkar kvaliteten. Nacka har jobbar väldigt målmedvetet med att få nöjda äldre och genom regelbundna enkäter vet man vad som ska förbättras. Nacka var också först ut med att införa valfrihet i början av 90-talet, och erfarenheterna är väldigt goda. De äldre får verkligen makt att påverka när de kan välja utförare som de tycker om och välja bort den de inte är nöjda med. Panter power!

Grattis Nacka och Söderköping och alla seniorer i dessa kommuner!

Veteranen, Folkbladet, NT,
/Mats

måndag 14 februari 2011

Aborter i Sverige

I Sverige utförs mellan 35 000 och 40 000 aborter årligen och antalet ökar för varje år.     
Sverige är ett av länderna i Europa där flest aborter genomförs per kvinna varje år. Bland våra nordiska grannländer ligger vi i topp, i Sverige genomförs det mer än tre gånger så många aborter per år än i exempelvis Finland. Och vanligast är aborter i åldersgruppen 20 till 24 år.


Den fria aborten som infördes 1975 i Sverige är bra, men vi har samtidigt ett ansvar att i större utsträckning förebygga oönskade graviditeter. Det handlar om att tillhandahålla kunskaper och medel för att ge människor möjlighet att fritt och ansvarsfullt planera sitt barnafödande samtidigt som man genom information, samtal, och preventiva åtgärder kan minska antalet oönskade graviditeter och behovet av aborter. Framförallt när det gäller tonårsgraviditeter.

Av 100 kända graviditeter slutade 25 procent med abort under förra året. Bland tonåringar var andelen aborter betydligt högre, ungefär 80 aborter per 100 kända graviditeter. Därför är det bra att Alliansregeringen har lanserat UMO – en ungdomsmottagning på nätet för unga mellan 13 och 25 år. Där kan unga ställa anonyma frågor och få ett personligt svar av en barnmorska, psykolog, läkare, kurator, dietist eller sjuksköterska. Mottagningen är populär och hade under 2009 över en miljon unika besökare.

Men här har vi som samhälle utrymme för att kunna bli bättre. Med riktlinjer och ett samlat ansvar på nationell nivå har t.ex. Norge fått en positiv utveckling och en minskning av antalet aborter. Det kan handla om att utöka antalet ungdomsmottagningar till att omfatta alla kommuner eller att erbjuda subventionerade och gratis preventivmedel för ungdomar upp till 25 år. Kommuner och landsting behöver förbättra sin samverkan och verksamhet för att nå ut till fler. Viktigt är framförallt att bli bättre på att upplysa och utbilda ungdomar kring sex och samlevnad framförallt i alla landets skolor. När så mycket som var femte abort i Sverige idag görs av tonårsflickor vet vi att vi har en hel del kvar att göra.

Isabella Jernbeck

onsdag 9 februari 2011

Rökfritt samhälle



I måndags talade jag på en tobaksdag som Drogförebyggarna i Södra Älvsborg anordnade.
Bakgrunden var bland annat att Ungdomarna i Södra Älvsborg har ökat sitt tobaksbruk igen efter en tid då siffrorna har dalat. Kanske har man varit för trygga kring den dalande statistiken? Nu måste man återigen lyfta tobaksfrågan på dagordningen. Därför arrangerade de en temadag för politiker och strateger i kommunerna inom Södra Älvsborg.

På dagordningen var bland annat ”Kan vi avskaffa tobaken?” som jag pratade om utifrån den utredning om hur lagstiftningen ser ut i övriga delar av världen, som jag bett RUT (Riksdagens utredningstjänst) att ta fram. Där lyfte jag fram Finnland som bland annat är först i världen med att i lag skriva in syftet att inte bara minska, utan få bort allt inhemskt tobaksbruk. Lagen innebär bl a:
Förbud för exponering av tobaksvaror i butiker
Straffbart att köpa ut eller överlåta tobak till minderåriga
Minderåriga förbjuds att inneha tobak det ska inte övervakas av polisen, utan förbudet ska vara ett stöd för handledare i skolor, ungdomsarbete och idrottsföreningar.
Handlare som säljer tobak till minderåriga ska kunna få fängelse upp till sex månader
Tobaksautomater förbjuds helt från 2015
Bostadsbolag ska kunna förbjuda rökning även på gemensamma utomhusområden.
Rökning på hotell förbjuds helt från 2012.
Sedan 2009 en lag om licensiering av tobakshandeln






Sedan pratade Agneta Alderstig Samordnare för tobaksförebyggande arbete i Göteborgs Stad ”Tobaksfri arbetstid - från ambition till verklighet”, där hon berättade och gav idéer för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet mot en tobaksfri kommun.

Ytterliggare information att hitta på Tobaksfakta.se

tisdag 8 februari 2011

Vad ska Riksrevisionen granska?

Idag träffade vi i Socialutskottet våra riksrevisorer. De berättade om sitt granskningsarbete, om de senaste rapporterna och vad som ligger i närtid. Och så öppnade de för idéer från oss om vad de borde granska framöver. Förslagen är förstås många, det finns massor av områden där effektivitet och måluppfyllelse borde studeras lite noggrannare.

Vi satsar stora resurser på att kapa köerna i vården - blir det så? Kostnadsutvecklingen inom LSS- och LASS-verksamheten är enorm. Får vi det vi vill för pengarna? Vi har genomfört valfrihetsreformer i äldreomsorgen och primärvården (LOV och vårdval) - når vi målen med reformerna? Jag tog upp både ungdoms- och missbruksvården som områden där djupare studier vore välbehövliga. Det är verksamheter där ansvaret är väldigt delat, staten står för en del och kommunerna/landstingen för en del. Man skulle behöva se till effektiviteten i hela kedjan av förebyggande vård, öppenvård, sluten vård och tvångsvård och inte bara till det direkta ansvar som staten har för sina egna pengar och verksamhet.

Vi får se vad Riksrevisionen nappar på, de har fått flera goda uppslag i alla fall.

torsdag 3 februari 2011

Inte fler sålda piller

Jag får ofta anledning att konstatera att det är en verklig förmån att få sitta i riksdagen. Idag hade vi besök av Läkemedelverket på socialutskottets sammanträde och fick aktuell information om hur försäljningen av paracetamol (Alvedon etc) utvecklats. I julveckan larmade SvD om en katastrofal situation. "Försäljningsrekord",  "fler självmord" och andra påståenden hävdades bero på omregleringen av apoteken och att vissa receptfria läkemedel får säljas på Ica, Statoil etc.

Idag fick vi färska uppgifter om hur det faktiskt ser ut. Läkemedelsverket kan inte se någon ökad försäljning av paracetamol, mätt i antal pilller eller sålda gram. Och de grundar sin uppfattning på försäljning från samtliga försäljningsställen i landet. Försäljningen ligger i stort sett still mellan 2008 och 2009 och 2010, dvs både före och efter omregleringen. Bra så!

Den ökade tillgängligheten som vi som medborgare fått, och som var ett av syftena med apoteksreformen, har inte lett till att vi alla rusat iväg och handlat piller. Medborgarna kan ta ansvar och behöver inte förmyndas.

Självmorden, då? Statistik finns inte än, men Stockholms läns landsting har gjort en uppföljning av antalet vårdtillfällen efter självmordsförsök med hjälp av paracetamol. Samma nivåer 2008, 2009 och 2010. Det finns en svag tendens att självmordsförsöken sjunker bland yngre kvinnor, dvs just dom som påstods drabbas särskilt av apoteksomregleringen. Vi får väl se hur den nationella statistiken blir, men det känns inte som det finns någon omedelbar anledning till oro över att apoteksreformen misslyckats. Däremot finn sdet anledning till oro över höga självmordstal i Sverige, men det är en annan fråga.

Med 250 nya apotek och längre öppettider är en bra utveckling på bara ett år.

SvD1, SvD2, SvD3,

Idrott för integration


Ledamöter och tjänstemän från den moderata kulturkommittén,
Metin Ataseven samt Danny och Cecilia från Syrianska FC

Tillsammans med moderata ledamöter från Riksdagens kulturutskott, besökte jag under måndagen bla Syrianska FC och Telge basket SBBK, samt 5i2 pristagaren och eldsjälen Tony Garabet. Under denna dag fick vi lära oss om hur idrott kan medverka till integration samt hur den utgör ett välkommet alternativ till kriminalitet och droger. Detta kanske har ett speciellt samband i Södertälje där utanförskapet är stort och det finns många kriminella element.

I Syrianska har man sett hur en del unga killar har valt fotbollen framför laglösa alternativ. Syrianskas framgångar har också lett till en ”fotbollsgemenskap” som samlar både utövarna, deras familjer och fans. I klubben får en del hjälp med läxläsning samt att man arbetar med värderingar. Det faktum att föräldrar av olika nationaliteter möts vid plan och därmed knyter nya kontakter motverkar också fördomar samt ökar de enskilda familjernas nätverk.

Efter besöket hos Syrianska, träffade vi tränare och spelare från Telge basket. Här har man länge arbetat med en medveten rekrytering. På senare tid har framför allt tjejerna haft stora framgångar. Spelarna är av många olika nationaliteter och man har lyckats rekrytera brett med hjälp av goda förebilder. Många av tjejerna har också överlag presterat väl i skolan samtidigt som de är toppspelare. Även här har den gemenskap som uppstått nästan inneburit att basketen blir en fritidsverksamhet där både läxläsning och social gemenskap förekommer.

Till sist mötte vi Tony Garabet, en sann eldsjäl som med tid och egna medel har jobbat med att stötta ungdomar. Hos Tony hamnar många unga, framförallt unga killar, som inte idrottar på högre nivåer. Han har på senare tid startat föreningen Fotbollsgemenskapen. Här kan ungdomar som inte platsar i andra lag med elitsatsning, eller som inte har utövat idrott i någon högre utsträckning. Tony ordnar utflykter, träningar och läger på sommaren med fiske o bad. Han ordnar föreläsningar med goda förebilder som bla idrottare som pratar om anabola, eller någon som kommer och pratar om SMS-lån. Hittills har Tony tagit pengar ur egen ficka för att finansiera sin verksamhet. Nu hoppas han dock på att få hjälp genom föreningsbidrag och sponsorer.

En inspirerande och lärorik dag som vi tar med oss. Idrotten bidrar till folkhälsa samt även till gemenskap och ett starkt civilt samhälle. Att idrott och föreningsliv är en väg till integration vill jag också lyfta fram i mitt politiska arbete.

 Metin Ataseven

onsdag 2 februari 2011

Nu inleds kampen mot nätdroger


Under det senaste året har nio personer dött av vad man misstänker är den så kallade nätdrogen krypton. På många håll frågar man sig givetvis varför detta kan få ske utan att någonting händer? Svaret är att Krypton och många andra liknande droger fram till idag inte är förbjudna. Men nu ändar Alliansen lagen så att även dessa droger kan bekämpas.

Polis och tullmyndighet kommer nu att få möjlighet att tillvarata och förstöra droger om de kan antas komma att användas i missbrukssyfte, även om de ännu inte är klassade som narkotika. Med detta ger nu Alliansen äntligen polis och andra myndigheter möjlighet att med kraft bekämpa dessa nät- och designdroger som fått så många ungdomar på fall. Under många år har det diskuterats hur dessa droger ska kunna bekämpas. Nu går Alliansregeringingen från ord till handling.

Den lag som vi nu har beslutat om är efterlängtad hos polis och andra myndigheter. Lagen kommer nämligen förhoppningsvis få större effekter än att bara snabba upp processen med att förbjuda nya narkotiska preparat. Nu kan kampen mot nätdroger inledas på allvar.

/Jan R

Lyssna på Susanna Haby (M) och Eva Olofsson (V) i en debatt om Rädda Barnens rapport om barnfattigdom

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=986&artikel=4325427

tisdag 1 februari 2011

Jobb lösning mot fattigdom

Rädda Barnen presenterar idag en rapport över barnfattigdomen i Sverige 2008. Enligt SvD och DN visar den att fattigdomen ökar, i synnerhet i hushåll med ensamstående föräldrar. 220 000 barn lever i familjer som har mycket låg inkomst eller behöver socialbidrag för att klara sig. Det är 10 000 fler än året innan. Men 10 000 färre än 2006.

Så klart att det är allvarligt att så många har det så knapert, mitt i välfärdens Sverige. Barn som aldrig har råd att gå på bio, inte kan vara med i hockeylaget eftersom man inte har råd med skor och skydd och annat. Det svider. Som politiker kan man aldrig slå sig till ro, så länge det ser ut på det här sättet.

Den negativa utvecklingen sammanfaller med den kraftiga nedgången i Sveriges och världens ekonomi, finanskrisen 2008. Man undrar ju bara hur det hade blivit om vi inte haft en så stabil ekonomi och ansvarstagande regering... Jag ser fram emot Rädda Barnens rapport om tre år, då ska situationen se helt annorlunda ut.

De röda lär väl skrika om effekterna av en hemsk högerpolitik, men stå rätt tomhänta när det kommer till åtgärder. Och, som sagt, det var fler när de styrde. Sanningen är att orsaken till fattigdomen är arbetslöshet. Det är väldigt få som har jobb men ändå inte klarar sig. När den internationella finanskrisen slår till med kraft och jobb försvinner så är det ofrånkomligt att fattigdomen ökar. Tufft och tragiskt, men så är det. Situationen är dock väsentligt bättre i Sverige än i Grekland, Spanien och Portugal, där men verkligen tvingats strypa stöd till de fattigaste. Frågan man måste ställa sig är vad vi gör för att bekämpa fattigdomen. Eller ska vi göra som de röda vill - bekämpa rikedom i stället?

Prio 1 måste ju vara att skapa fler jobb. Den som går från arbetslöshet går samtidigt från fattigdom. I början av 2000-talet såg vi "jobless growth", dvs ökad tillväxt men inga nya jobb, och det gjorde att många hamnade i ett långvarigt utanförskap. Ärligt talat undrar jag om de rödgröna någonsin uppfattade det som ett problem. Jag är i alla fall övertygad om att insatser för fler jobb är den bästa medicinen mot fattigdom. Och nu är 100 000 fler i jobb än för ett år sedan, så det går verkligen åt rätt håll.

Prio 2 är att stärka ekonomin för dem som har det allra allra sämst. Vi höjer flerbarnstillägget i barnbidraget (+300 kronor/månad för en fyrabarnsfamilj) och nästa år höjs också bostadsbidraget för barnfamiljer (+350 kr för ett barn till 1 300 kr/månad). Förra året tog vi bort de skulder i vården som belastade barn som blir myndiga och vars föräldrar inte betalat. De ska inte börja vuxenlivet med ärvda skulder. Den nya skollagen, som träder ikraft om fem månader, är tydlig med att avgifter inte får tas ut i skolan.

För att få verklig effekt som är långsiktigt hållbar så är bättre integration och tydligare kunskapsfokus som gäller. Då kan klassresor bli möjliga igen genom att människor får redskap att lyfta sig ur fattigdom.
Hur ser det rödgröna alternativet ut? Höjda skatter, i synnerhet för låginkomsttagarna. De gick till val på att höja skatterna och därmed pressa ned ännu fler i fattigdom. Det är inte anständigt. Vi har redan sänkt skatten för en ensamstående mamma med 1 000 - 1 500 kr/månad och vill fortsätta på den vägen, det ger självständighet och egenmakt.
DN, Aftonbladet,
/Mats

måndag 31 januari 2011

Vanvården av barn fortsätter tyvärr

Ett mörkt kapitel i folkhemmets Sverige är vanvård av barn som omhändertagits av samhället. Regeringen tillsatte en utredning för att de som placerades i fosterhem eller på institution från 1920 och framåt skulle få komma till tals och få upprättelse. Skrämmande berättelser som ingen pratat om. Man skäms över att det förekommit, att de barn som staten tog från sina föräldrar utsattes för hemska övergrepp. De skulle ju komma till en bättre miljö när de omhändertogs, men en del fick det överjävligt. De måste ju helt ha tappat förtroende för samhället. De hade ingen att vända sig till, utan var helt utlämnade. Vilket enormt svek.

Idag skriver GP att vanvården och övergreppen även nu förekommer i "inte ringa omfattning". Om någon vecka presenteras Upprättelseutreningens slutbetänkande och där lär det finnas en genomgång av hur läget är idag. Övergrepp och vanvård fortsätter. Även om de flesta säkert får det bättre, så får det ju aldrig inträffa att några utsätts för övergrepp. Förhoppningsvis finns också förslag på hur man kan säkra vården på ett bättre sätt än hittills.

Man kan aldrig garantera att det inte förekommer övergrepp, även om man ska göra det yttersta för att försöka. Men man kan se till att det blir lättare att upptäcka och att sanktionerna mot det blir mer effektiva. Vi har redan flyttat tillsynsansvaret till Socialstyrelsen för att få bättre kontroll. Nu måste det bli tätare inspektioner på hemmen, gärna oanmälda sådana, och slut på att sopa problem under mattan. Man måste gå till botten med problem när man får kännedom om att allt inte står rätt till. Det är alltid barnen som ska skyddas, inte fosterhem eller institioner. Skolan, förskolan, BVC och andra måste reagera snabbt om de misstänker att allt inte står rätt till. Ibland hör jag personer säga att sekretessen är ett problem mellan olika myndigheter. Men är inte det bara ett svepskäl? Det fungerar ju på vissa håll.

Barnombudsmannen, SvD, Aftonbladet,

tisdag 25 januari 2011

1 000 motioner börjar behandlas

Idag inledde vi i socialutskottet behandlingen av alla motioner från allmänna motionstiden i höstas. De lottas ju ut på olika utskott och jag tror att socialutskottet fick flest, ca 1 000 stycken. De flesta brukar bli avslagna, antingen med hänvisning till att man inte delar motionärens uppfattning, att det inte är en fråga för riskdagen eller till att det redan pågår ett arbete i den riktning motionären efterlyser. Ytterst sällan bifalles en motion.

Att socialutskottet fått flest motioner visar att välfärdsfrågorna engarerar. Många borgerliga sjukvårdsmotioner handlar om stora frågor om t ex ökad valfrihet och nationellt vårdval, jämlikare vård och större tillgänglighet. Det finns också smalare frågor som t ex surrogatmödraskap. Principiellt viktig fråga, men svår och den berör inte så många. Motionerna om socialtjänst handlar mycket om våld mot kvinnor, hemlöshet och barn som far illa. Det finns också en del motioner om att utveckla olika professioner.

Det som förvånar mig lite vid genomgången är att socialdemokraterna inte har några parti- eller kommittémotioner alls. Det är motioner där man, med partiledaren i spetsen, deklarerar den officiella partiståndpunkten och anger riktlinjer för hur man vill utveckla samhället. Ett samlat motalternativ till regeringens budgetproposition. Det brukar de ha och såväl vänstern som miljöpartiet har det. Men inte S. Det känns lite tunt och fattigt kan jag tycka, att det tidigare dominerande regeringspartiet inte har en tydlig och utvecklad sjukvårdspolitik. Är man positiv kan man se det som ett tecken på förnyelse, att de söker sig fram och inte vill låsa fast sig i något gammalt. Framtiden får väl utvisa hur det blir.

Vi röstar om motionerna i mitten av mars någon gång.
/Mats Gerdau

torsdag 20 januari 2011

Enklare att få vård

Det blir allt lättare att få vård. Igår klubbade Europapalmanentet ett förslag som gör det lättare att få vård i ett annat land, det sk patientrörlighetsdirektivet. Det är en fråga som vi moderater drivit hårt och länge och under motstånd från de röda. Vi vill ha en gränslös sjukvård i Europa, de pratar föraktfullt om "sjukvårdsturism".

Nu har vi två och ett halvt år på oss att göra lag av det i Sverige också. Vi ska se till att det går så fort som möjligt, för det är viktigt att svenskar ska kunna få vården där de vill ha den. Och det ska vara enkelt, både att få information om var vården kan ges och hur det ska betalas. Jag vill inte att patienterna ska ligga ute med pengar när det offentliga ändå ska betala, det skulle omöjliggöra för många att välja vården utomlands. Och jag vill inte att man ska tvingas be om förhandsbesked för att få vården utomlands, då drar det bara ut på tiden. Snabbt och enkelt, så måste det vara. (DN)

Och idag presenterade regeringen och SKL hur den sk kömiljarden fördelas till landstingen. Det är pengar som vi avsatt i statsbudgeten för att kapa köer i vården. Trist att det ska behövas den här typen av stimulanser, men det bidrar faktiskt till att man snabbare får vård. 9 av 10 får nu vård inom vårdgarantins tidsramar. Det ska jämföras med de enorma köer som fanns när vi tog över 2006... Vi har skärpt vårdgarantin i lagen, men skickar också med pengar till de som lyckas i stället för till dem som inte lyckas. Det är en mer framgångsrik modell. För 2011 skärper vi kraven ytterligare för att få del av kömiljarden, väntetiderna ska bli ännu kortare för i ett internationellt perspektiv är de fortfarande långa. I många länder förstår man inte vår diskussion om vårdköer.

Halland lyckas bäst med att göra vården tillgänglig. Grattis! Det är också det landsting som aldrig (!) någonsin styrts av socialdemokrater... Sämst går det i Dalarna. Av någon anledning styr S där, men det finns säkert andra förklaringar också. Förvånansvärt också att Stockholms läns landsting ligger näst sist. Hur kommer det sig? Tål att fundera vidare på hur vi ytterligare kortar köerna. (SvD, Aftonbladet, DN)
/Mats Gerdau

tisdag 18 januari 2011

Välkommen till vår välfärdsblogg!

Det blir kommentarer från höger om vad som händer eller borde hända i välfärdens Sverige. Sjukvård, socialpolitik, äldre- och handikappfrågor men säkert också lite sprit, knark, piller och sex. Vi som skriver är moderater i riksdagens socialutskott.

Dagsaktuella kommentarer ska varvas med egna intryck från besök i välfärdens verksamheter och politiska nyheter. Allt utifrån ett frihetsligt och medmänskligt perspektiv.

Väl mött!

Mats Gerdau
Riksdagsledamot (M)
Gruppledare för moderaterna i socialutskottet