Ett mörkt kapitel i folkhemmets Sverige är vanvård av barn som omhändertagits av samhället. Regeringen tillsatte en utredning för att de som placerades i fosterhem eller på institution från 1920 och framåt skulle få komma till tals och få upprättelse. Skrämmande berättelser som ingen pratat om. Man skäms över att det förekommit, att de barn som staten tog från sina föräldrar utsattes för hemska övergrepp. De skulle ju komma till en bättre miljö när de omhändertogs, men en del fick det överjävligt. De måste ju helt ha tappat förtroende för samhället. De hade ingen att vända sig till, utan var helt utlämnade. Vilket enormt svek.
Idag skriver GP att vanvården och övergreppen även nu förekommer i "inte ringa omfattning". Om någon vecka presenteras Upprättelseutreningens slutbetänkande och där lär det finnas en genomgång av hur läget är idag. Övergrepp och vanvård fortsätter. Även om de flesta säkert får det bättre, så får det ju aldrig inträffa att några utsätts för övergrepp. Förhoppningsvis finns också förslag på hur man kan säkra vården på ett bättre sätt än hittills.
Man kan aldrig garantera att det inte förekommer övergrepp, även om man ska göra det yttersta för att försöka. Men man kan se till att det blir lättare att upptäcka och att sanktionerna mot det blir mer effektiva. Vi har redan flyttat tillsynsansvaret till Socialstyrelsen för att få bättre kontroll. Nu måste det bli tätare inspektioner på hemmen, gärna oanmälda sådana, och slut på att sopa problem under mattan. Man måste gå till botten med problem när man får kännedom om att allt inte står rätt till. Det är alltid barnen som ska skyddas, inte fosterhem eller institioner. Skolan, förskolan, BVC och andra måste reagera snabbt om de misstänker att allt inte står rätt till. Ibland hör jag personer säga att sekretessen är ett problem mellan olika myndigheter. Men är inte det bara ett svepskäl? Det fungerar ju på vissa håll.
Barnombudsmannen, SvD, Aftonbladet,
Sverige inte är så upplyst samhälle ser vi nu.Men huvudsaken är att man ser till att utreda de kränkningar och övergrepp mot barn som skedde i Sverige mellan 1900-2000, men att det även efter 2000 och framåt nu i våra dagar fortfarande sker kränkningar är ju åt helvete skandalöst,då är Sverige lika goda kålsupare som Rumänien,Moldavien,och andra forna öststater där barn kränks,oavsett om barnen har funktionshinder,eller kommer från trasiga hemförhållanden.
SvaraRadera