Idag inledde vi i socialutskottet behandlingen av alla motioner från allmänna motionstiden i höstas. De lottas ju ut på olika utskott och jag tror att socialutskottet fick flest, ca 1 000 stycken. De flesta brukar bli avslagna, antingen med hänvisning till att man inte delar motionärens uppfattning, att det inte är en fråga för riskdagen eller till att det redan pågår ett arbete i den riktning motionären efterlyser. Ytterst sällan bifalles en motion.
Att socialutskottet fått flest motioner visar att välfärdsfrågorna engarerar. Många borgerliga sjukvårdsmotioner handlar om stora frågor om t ex ökad valfrihet och nationellt vårdval, jämlikare vård och större tillgänglighet. Det finns också smalare frågor som t ex surrogatmödraskap. Principiellt viktig fråga, men svår och den berör inte så många. Motionerna om socialtjänst handlar mycket om våld mot kvinnor, hemlöshet och barn som far illa. Det finns också en del motioner om att utveckla olika professioner.
Det som förvånar mig lite vid genomgången är att socialdemokraterna inte har några parti- eller kommittémotioner alls. Det är motioner där man, med partiledaren i spetsen, deklarerar den officiella partiståndpunkten och anger riktlinjer för hur man vill utveckla samhället. Ett samlat motalternativ till regeringens budgetproposition. Det brukar de ha och såväl vänstern som miljöpartiet har det. Men inte S. Det känns lite tunt och fattigt kan jag tycka, att det tidigare dominerande regeringspartiet inte har en tydlig och utvecklad sjukvårdspolitik. Är man positiv kan man se det som ett tecken på förnyelse, att de söker sig fram och inte vill låsa fast sig i något gammalt. Framtiden får väl utvisa hur det blir.
Vi röstar om motionerna i mitten av mars någon gång.
/Mats Gerdau
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar